Vajramästare kan manifestera galen visdom – men deras “galenskap” är aldrig liderlig, förutsägbar, banal, kliché, trivial eller krass. Yeshé ’cholwa (Visdoms Kaos) är den inneboende blomningen av primordial visdom.
Vajramästare kan vara gudomliga galen män – eller gudomliga galen kvinnor – men deras “galenskap” är aldrig självorienterad, självisk, självupphöjande eller självbesatt. sMyon Heruka (Galet Helgon) är frihet från institutionaliserad erfarenhetsbyråkrati.
Vajramästare kan vara vredgade – men deras “vrede” är aldrig bråkig, irritabel, trumpen, kinkig eller aggressivt otålig. Vredgade Lamor är aldrig fridfulla publikt och sadistiska privat.
Vajramästare kan vara monarkerna i deras kyil’khors – men deras majestät är aldrig högmodiga, arroganta, befallande eller med begär av droit du seigneur. Vajramonarker är mycket rika när det gäller uppskattning av den fenomenala världen och har därför ingen önskan om överdriven konventionell rikedom.
Vajramästare kan vara fulländade i karmamudra – men de reserverar sina färdigheter för de lärjungar vars erfarenhet av det icke-dualistiska tillståndet genomsyrar deras utövning, snarare än för dem som bara är unga och konventionellt vackra.
Vajramästare kan acceptera elevernas vajralöfte – men vajramästarbedragare kan bara stjäla lojaliteten hos dem de bedrar. De som är duperade behöver bara se att de har blivit duperade för att vara fria från dem som bara utgör sig för att vara vajramästare.
Löften kan bara brytas när de har ingåtts med äkthet. Rubbade dumbommar kan utropa två personer som gifta – men deras uttalanden har ingen vikt i antingen religion eller lag.
Vajramästare är de levande förkroppsningarna av Padmasambhava och Yeshé Tsogyel, som våra egna Lamor Kyabjé Künzang Dorje Rinpoche och Jomo Sam’phel Déchen. Vi är å andra sidan inte vajramästare – och kan inte ses som vajramästare. Vi är bara Vajrayana-kyrkoherdar – och inget vi säger behöver tas så fruktansvärt allvarligt.
སྔགས་འཆང་རིན་པོ་ཆེ་ / མཁའ་འགྲོ་བདེ་ཆེན་
