Jomo Menmo hade otaliga emanationer i Tibet, men 1901 igenkändes hennes inkarnation av Gomchenma Pema ’ö-Zér. Gomchenma Pema ’ö-Zér uppfostrades av Jomo Chhi-’méd Pema (som själv var en emanation av Yeshé Tsogyel). Pema ’ö-Zér var igenkänd som Tashi Chi-dren av sin moster Jomo Chhi-’méd Pema. Tashi Chi-dren var den partner till Padmasambhava som i Vision manifesterade som den Tigrinna vilken han red i när han manifesterade som Dorje Tröllö – den mest vredgade av Padmasambhavas manifestationer.
Pema ’ö-Zérs mamma, pappa och äldre bror dog av smittkoppor när hon var ungefär fyra år gammal, så hon blev uppfostrad av sin åldrande moster Jomo Chhi-’méd Pema som var sedd som en mycket excentrisk gammal kvinna. Jomo Chhi-’méd Pema levde ensam och vallade några få getter, hon själv däremot var en kraftfull yogini, någon som kunde konversera med den lokala Bergs Beskyddarinnan och ge folk svar på deras frågor om deras liv och framtid. Det fanns högar av sten överallt runt hennes bostad; högar av småsten från floden som hon hade arrangerat i cirklar och andra former. Hon bar stenar, ibland ganska stora, många mil för att hon hade en känsla av att de var på fel ställe. Hon hade någon speciell kunskap knuten till beskyddarna om var vissa stenar skulle vara. Hon behandlade dem mångt och mycket som levande varelser och hon utläste betydelse i de positioner i vilka hon upptäckte dem. En dag snubblade unga Pema ’ö-Zér omkull och slog sitt knä när hon lekte utanför sin mosters boning. När Jomo Chhi-’méd Pema hörde henne gråta kom hon omedelbart ut med en lång stav och gav stenen en rejäl omgång, varnade den att ta mycket god hand om unga Pema ’ö-Zér i framtiden. Pema ’ö-Zér var mycket rörd över detta. Hon kände sig mycket ledsen för att hon genom sin dumhet dragit trubbel över stenen, och hädanefter behandlade hon stenen med vänlighet och respekt. Hon brukade ge offeringar till stenen och varje dag be om ursäkt för den omgången den hade fått. Jomo Chhi-’méd Pema brukade ofta ge unga Pema ’ö-Zér undervisning på detta sätt och den unga flickan verkade vara förmögen att ta fördel av sin mosters sätt med mycket kraftfull effekt. Hon lärde sig en hel del av sin moster.
Jomo Chhi-’méd Pema kände mycket väl till alla större stenars position i floden och gjorde förutsägelser om vädret och när man skulle så och skörda enligt vad hon såg. Om stenarna rörde på sig visste hon detta omedelbart och det brukade förutsäga någon förändring av väderleken. Den lokala befolkningen brukade alltid rådfråga henne om vädret. Ibland bad de henne att påverka vädret och hon hade märkbara krafter som väderstyrare. Denna visdomsexcentriker blev Pema ’ö-Zérs adoptivmoder och hon gav henne många råd om hur man ska utöva. Hon lärde henne Dzogchen Long-dé och många andra typer av mycket essensiel utövning. Hon reciterade aldrig texter eller använde några som helst rituella föremål. Hon hade inget altare och inga thankas i sitt hem. Folk förutsatte att hon var mycket fattig och okunnig om religiösa konventioner, men bad henne alltid om hjälp när personliga missöden drabbade dem. Hon hade några lärjungar som besökte henne, men de kom alltid i hemlighet och gav inga yttre tecken på att ‘besöka en Lama’.
Jomo Chhi-’méd Pema brukade närvara vid undervisningen när viktiga Lamor kom till området, men hon brukade sitta i ett tillstånd av ickekonceptuell jämnmod hellre än att lyssna på ett intellektuellt sätt. Hon brukade aldrig utföra mudras av någon form eller delta i recitationerna när ett bemyndigande gavs. På grund av detta trodde många att hon var en from efterbliven. När undervisningen eller bemyndigande var över brukade hon gå sin väg fnissande. Hon log brett åt folk och skrattade mycket högt, vilket särskilt munkarna i trakten fann särskilt förvirrande. När någon fråga ställdes till henne brukade hon bara svara ‚Ja!‘ om och om igen medan hon nickade energiskt på huvudet och flinade på ett galet sätt. Detta fick vanligen effekten att människor med intellektuellt förbehåll avskräcktes att ställa frågor till henne.
En dag när Pema ’ö-Zér var i sina övre tonår lämnade Jomo Chhi-’méd Pema huset och kom aldrig tillbaks. (Det är inte känt vart hon gick eller vad som hände henne.) Pema ’ö-Zér levde i Jomo Chhi-’méd Pemas hus ett tag men en dag hade hon en Vision i vilken Jomo Chhi-’méd Pema uppenbarade sig för henne. Jomo Chhi-’méd Pema sade till henne att börja ett liv som rundvandrare i vilket hon skulle hitta en lämplig sang-yab. Pema ’ö-Zér lämnade sin mosters hus vilket nästan hade fallit i ruiner och vandrade i flera år som en kringstrykande yogini innan hon mötte Rang-rig Togden, en vandrande Chodpa (utövare av Chod). Efter att ha vandrat tillsammans genom östra och centrala Tibet bosatte de sig i Mar-Kham där de inrättade en grotta kallad ‚Tiger Rymd av Regnbågs Ljus‘. De stannade här resten av sina liv som utövare av Dzogchen Long-dé, ‚Rymd‘ eller ‚Vida Expansions‘ serierna av Dzogchen.
Gomchenma Pema ’ö-Zers Sangyab och lärjunge, Rang-rig Togden, var en kraftfull yogi, speciellt av tämjings utövningen av Chana Dorje (Vajrapani), Tamdrin (Hayagriva) och Khyung (Garuda) en utövning han erhållit ifrån Adzom Drukpa. De praktiserade hela sina liv och tillbringade nästan alla ålderns år i retreat. När de var i sextioårs åldern hade Gomchenma Pema ’ö-Zér en Vision av Yéshe Tsogyel som varade i sju dagar. När Visionen upplöstes i Chö-nyi (dharmata) var hon lämnad med vetskapen att hon skulle föda en dotter som var en inkarnationen av Jomo Menmo, den stora kvinnliga Nyingma gTértönen. Jomo Menmo var maka till Guru Chöwang – en av de stora gTértön Kungarna.
Aro Traditionen innehar den nio tandade meteoritjärn Vajran gjord av Padmasambhava och som upptäcktes av Guru Chöwang genom Jomo Menmos inspiration, och också Jomo Menmos Dorje och Drillbu.
